Vi i Sala...

Därför skaffade vi oss Shirehästar.

 Jag, Kattis, har alltid varit svag för arbetshästar som Ardenner och Bruksnordsvensk, för att inte prata om Shirehästen. Det började med, som hos dom flesta, att Shirehästen var en flickdröm och man kunde aldrig riktigt föreställa sig att äga en. 

När jag minst anade det såg jag en annons i en hästtidning, där det stod: "Shire hingstföl säljes." Vi åkte ända till Rönö, till Gina och Kjell, för att titta. Det blev mer än att "titta" och slutande med att det blev hästköp nästan med det samma. Jag tror att det var då min kille, Magnus, fick upp ögonen för Shirerasen.

Så nu hade jag min första Shirehäst 1996, Duke of Winter. Vid registreringen visade det sig att han var den förstfödda Shirehästen i Sverige. Vi kastrerade honom vid 1 års ålder för det var inget tal om avel då. Jag körde in honom vid 2års ålder och red in honom vid 3. Det var den lugnaste och snällaste häst jag någonsin haft. Det var nu när min kille Magnus började köra och rida Lord, som vi kallade honom, som han började gilla det här med hästar men det var inte förrän vi åkte över till England och gick på Peterborough Horse Show  som det sa "pang" i Magnus. Från att inte vilja ha någon häst ville han nu ha en hingst och det dröjde inte länge förrän Fairmead George stod på gården 1 år och hingst.

 George och Lord kom jättebra överens de lekte och hade jätte skoj tillsammans men så en dag så fick Lord en ögoninflammation som jag hade problem att få bukt på. Han var 180cm hög och stå på en pall och droppa i ögondroppar flera gånger om dagen var inte  lätt, så det blev att åka iväg till Ulltunas djursjukhus. Nu ska vi dra en lång visa kort. Där står Lord och blir bra från sin ögoninflammation men i stället dör han av en förstoppning visade det sig efter obduktionen.  

Här står vi nu med ensam hingst som är färdig att gå i taket av ensamhet, själva är vi ledsna och ingen lust att ha hästar efter en sån här upplevelse, tvingas vi ändå skaffa sällskap till George. Det var då Titti och Christer tipsade oss om Gemma. Hon var dräktig med vårt förstfödda föl på den här gården, Pegasus Amber. Vi tyckte det lät bra med dräktigt sto, för då kunde vi ha dom tillsammans och George blev lite tuktad också.

 Jag hade lite i bakhuvudet att  detta fölet kanske kunde bli min nya älsklingshäst och så blev det. I dag är Amber 3 år och vi har börjat rida på henne. George har  Magnus och  jag kört in tillsammans men Magnus har ridit in honom själv. Det är inte dåligt av en kille som från början inte alls var hästintresserad. Gemma som vi köpte när hon var 10 år och i dag är 15år har vi lyckats att rida in men köra in henne har vi inte brytt oss om eftersom hon är vår avelsmärr. Under tiden som hon har stått hos oss har hon fått ytterligare två föl, Pegasus Windy 2001 och Pegasus Brutus 2002.

 George har vi gått lång väg med. Vi visade honom som 3-åring på Greva gårdens hingstpremiering och fick då 36p utan veterinärska  anmärkningar. Han visade sedan på en sommarutställning i Klippan och fick då av samma domare 40p.  Det var de poäng som hade behövts för att fått honom till godkänd hingst. Vi fick nytt hopp och provade igen. År 2002 var vi på Greva gården igen och det slutade med 38p men denna gång passerade inte George det "veterinärska" då de påstod att hans benställning hade  "ändrat" sig.  Vi har i alla fall gjort ett godkänt ridprov och ett godkänt körprov på honom. Men vi ska inte klaga även om man tycker det var lite konstigt. 

Vi har haft bättre framgång med våra tre andra visade avkommor. 1-åringen Brutus fick 38p, 2-åringen Windy fick 39p och Amber 3år fick 41p och diplom på sommarpremieringen i Örebro 2003. Året innan stamboksfördes även deras mamma Gemma med godkänt ridprov. Gemma fick vi inga poäng på för hon var över 10 år när hon visades. Nu väntar vi på att vår 3årshingst, Deighton Pegasus Coldstream, ska bli godkänd även i Sverige. Vi har köpt honom från England där han visades på premiering som 2 åring och blev godkänd. Vi ska visa honom på Greva gården i vår 2004 och hoppas att han går igenom. Då har vi äntligen fått en hingst till våra ston. 

Vi har tidigare haft ett sto som heter Elsa men henne har vi sålt + hennes föl Pegasus Rebel. Rebel var nog ett av dom finaste föl som vi har fått, han var mycket hingstig redan som föl. Hoppas han har lugnat ner sig lite nu. Tyvärr kan man inte behålla alla "hästbarn" om man ska hålla avel. Det är det svåraste med avel, att sälja men så länge man vet att djuren får ett bra hem så är det lättare. Till exempel kom far och son och ville köpa häst. Pappan ville köra och sonen som utbildade sig på ridgymnasium, ville rida. När det är folk som kommer och vill använda djuren tycker vi är väldigt roligt, då många bara har shirehästarna för att se på. Det vi tycker är fel. Vi har nu själva två barn, August 3 år och Viktor 1 år, så vår tid är nu knapp men vi turas om att rida och köra, fast  hur skulle vi klara oss utan våran härliga stalltjej Johanna som rider och dressyrtränar både Gemma och Amber. Johannas mamma, Anette, är med och rider George ibland. Det var lite om oss det. Vill ni veta mer eller bara komma och titta kan ni ringa, maila oss Magnus och Katarina.